Märkt: Gustaf Fröding
Jag sörja, jag sörja, jag sörja väl må
Alldeles nyss hög det till av vemod i hjärtetrakten. Det var när jag satte på den musik jag brukade lyssna på under arbetet med I varje droppe är en ädelsten, nämligen min Fröding-spellista. Jag har aldrig njutit så mycket av ritandet som under det intensiva arbetsåret, aldrig lagt lika mycket känsla i bilderna. Och nu är det över? Det känns så himla tomt? Jo, visst, jag kommer att prata om boken under hösten i olika sammanhang. Och Gustaf kommer alltid vara min vän. Men boken är färdig. Min bebis.
Som tur är, har jag ju ett nytt projekt på gång; serietolkningen av Kvartetten som sprängdes.
Ändå tillåter jag mig att sörja att mitt vackra, intensiva Fröding-år är till ända. Jag känner att jag behöver det.
Skogsrån får färg…
…Och Kalle i Dalen är ännu en karl som är rädd för frigjorda kvinnor!
Vad ska detta inlägg ha för titel då? Byrådirektör, kanske?
Goddagens goddagens! Ursäkta tystnaden här! Jag har haft extremt mycket att stå i vid ritbordet. Serien Räds du för sorgen är klar och kommer i nästa nummer av Galago. Så har jag tuschat Fröding och gjort en serie till Barnens jultidning, om två bakande tanter. Plus lite annat. Och återhämtat mig från matförgiftningseländet. Nu mår jag toppen igen och orkar träna till och med.
Just nu sitter jag i Serieateljén. Det var allt för längesedan. Det är alltid så trevligt att komma hit. Vi är ett bra gäng. Tidigare idag blev jag intervjuad av GP om just Serieateljén och om mitt skapande. Det var kul.
I kväll tänkte jag göra mina extremt goda rawfood-pepparkaksbollar. Så enkla och så äckligt delikata! Man bara mixar dadlar, mandel(mjöl), en klick kokosfett och pepparkakskryddor och så rullar man bollar (eller i mitt fall, oformliga klumpar, jag är ingen Leila liksom), ställer i kylen och äter efter en stund. Gott och fullt av nyttigheter. Och nu börjar det kännas legitimt att faktiskt smygstarta lite med julen. Äntligen!! Fast bara lite.
Nej, dags att skissa en ny Frödingdikt och lyssna på bästa spellistan någonsin: Fröding!
Världens gång
En hel sida hann jag med på kvällen igår, av Världens gång (Fröding förstås). Det var mycket pill men trivsamt sådant. Till detta lyssnade jag på P3 Dokumentär om de vita bussarna och Folke Bernadotte.
Jag känner mig rätt PMS:ig idag, så för allas trevnad håller jag mig hemma. Bortsett från en tripp till gymmet lite senare. Det är bra att röra sig när hormonerna spökar.
Så tänkte jag hinna skissa en del på den nya Galagoserien och skriva lite på mitt föredrag inför värmländska bokmässan. På måndag far jag först ner mot Malmö, för att träffa mitt förlag och vännerna, sedan bär det av till Karlstad ett par dagar. Där ska jag passa på att hänga med min lillasyster och hennes familj. Det vore bra om jag hann färdigt så mycket som möjligt innan jag åker.
Nä! Dags att byta spellista på Spotify, för att komma i rätt stämning för min nya serie. R.E.M. får det bli! Man måste gå in i de gamla minnena, även om det är smärtsamt, för att serien ska kännas äkta.
Ge mig julpynt!
Från Säv, säv, susa
Mitt arbete är kanske inte rörigt, men lite splittrat kan man säga. Jag börjar varje dag med att göra ett schema, eftersom jag har så många olika uppdrag och projekt i gång samtidigt. Så arbetar jag några timmar med varje grej. Just nu kretsar mycket kring Fröding, men jag måste samtidigt hinna teckna nytt till Galago och förbereda framträdanden, bland annat. Men det är kul. Jag skulle inte vilja ha det på något annat vis.
Jag har tagit det relativt lugnt i helgen dock. Inga scheman, men en del jobb. I lördags hade jag och Yvette Gustafsson en liten workshop på stadsbiblioteket Dynamo.
Denna vecka är ganska späckad, av jobb och mer eller mindre kul ärenden. Optikern ska jag till idag. Kanske hen kan göra ett nytt försök att hjälpa mig bli kvitt dubbelseendet? Det blir lite tid till att hinna vara social, men jag får hänga lite med ateljékompisarna medan jag jobbar, så det är fint. Inte för att jag har särskilt stor lust att ge mig ut i ruggvädret idag. Det är riktig höst nu, blöt och kall höst. Ljusterapilampan är framplockad. Den står på mitt skrivbord och lyser mig i ansiktet en stund varje dag, för att förhindra depp och vintertrötthet och det hjälper faktiskt! Alla ni höstdeppisar därute, skaffa en!
Just nu längtar jag bara till advent. Senhösten är inte min favorittid. Nej, ge mig snö, julpynt och ljus, tack! Typ nu!
Hej från Mary Pickford
Tänk, att man kunde få Bokmässe-abstinens! Det trodde jag aldrig. Trots en massiv trötthet efter fyra dagars socialiserande, kånkande, runtrännande osv, känner jag mig på topp! Och tror ni inte att tröttheten övergick i övertrötthet efter midnatt? Ingen idé att gå och lägga sig. Nej, hellre tramsa uppe halva natten och spöka ut sig till stumfilmsstjärna. Man har inte roligare än man gör sig.
Idag är jag dock rätt mör. Och har rester av svart kajal lite överallt i ansiktet.
Jag har träffat så fina människor! Både nya och gamla vänner, kollegor och uppdragsgivare. Och varit på trevliga middagar och fester. Pratat sönder min röst (och förmodligen tjatat hål i huvudet på de flesta) men oj, det har varit riktigt kul! Tack till Egmont, Nya Wermlandstidningen, Gustaf Fröding-sällskapet, Birger Sjöberg-sällskapet, Kolik, Värmlandsmontern, Galago, läsare och en hel massa annat fint folk!
Och snart har jag en hel del kul att avslöja här i bloggen…
Nu ska jag förbereda en serieteckningsworkshop jag ska hålla i helgen på Folkuniversitetet här i stan.
Hej från Mary Pickford
Men först Fröding
Det är bråda dagar nu! Bokmässan börjar på torsdag och innan dess tänkte jag hinna klart några Frödingserier, så att jag kan visa mitt förlag och Gustaf Fröding-sällskapet vad jag hittills åstadkommit.
Men just nu sitter jag på spårvagnen in till stan, i färd med att möta upp min kompis Henri för en fika. Man kan ju inte bara sitta vid ritbordet jämt! Det ska bli skönt att snacka bort en stund.
Det verkar som om ett kul projekt jag drömt om blir av förresten! Jag skriver mer om det när allt är spikat. Men det handlar om att tolka en av mina favoritförfattare i serieform…
Men först Fröding! Den gamla goda tiden är färdigritad nu. I låtsas-träsnitts-stuk. Och ikväll ska jag skissa klart Skogsrån. Och lyssna på ljudböcker på Youtube! När jag inte trodde jag kunde älska denna site mer, så upptäcker jag denna lyssnarskatt – helt gratis!
Vad ska du hitta på denna afton?
Anteckna flitigt!
Ur serietolkningen av Frödings Dumt fôlk
Trädtopparna utanför nedanför fönstret börjar bli gula nu. Det är höst i luften. Jag tror jag ska ta en stillsam skogspromenad lite senare och andas höstlöv. Det är bra för förkylningsnäsor. Och så ska jag rita Frödingserier och Pixibok och en drös nya bilder till Nya Wermlandstidningen.
Det är överhuvudtaget en stillsam dag idag. Jag behöver vila upp mig inför (!) en hektisk höst, med boksläpp, föreläsningar och workshops.
Inplanerat hittills:
Uppträdande i Vämlandsmontern på Bokmässan i Göteborg 28 september klockan 13.30
Signering samma dag, klockan 16-17 i Egmonts monter. Och på söndagen klockan 12-13.
Workshops i serieteckning hos Folkuniversitetet i Göteborg (passa på att anmäla dig!) 5 oktober och 9 november.
”Tänkvärt trams med Malin Biller och Yvette Gustafsson” på Dynamo 19/10 kl 12-16. (En del av stadsbiblioteket i Göteborg som vänder sig till ungdomar, på fjärde våningen på Stadsmuseet. Det blir workshop, bokprat mm.)
Eventuell heldag med serieundervisning på en skola i Skövde 23 oktober
Uppträdande/bokprat på Värmländska Bokässan, 1 november klockan 15.00, Karlstad CCC
Föreläsning på Activas konferens på i Örebro 20 november klockan 10.45- 12.00 Mer info här!
Bokprat på Litteraturhuset i Göteborg 28 november 18.00
Förhoppningsvis blir det en hel del till!
Jag hoppas få se er vid något av tillfällena!
Ja just det! Och så ska jag till tandläkaren den 18 oktober också! Det bli sannerligen en intensiv höst.
Så, har ni nu antecknat flitigt?
Hårdhudad gitarrhjälte
Snigelns visa av Gustaf Fröding är på väg att bli Pixibok. Jag har just skissat klart den. Lite läskig, men slutar lyckligt!
Häj! Vad gör du idag? Själv har jag inte riktigt kommit igång ännu, sitter mest och glor på skärgårdsdoktorn och spelar lite gitarr mellan varven. Det sistnämnda är lite ovant, så jag har ont i fingertopparna på vänsterhanden i skrivande stund. Men i min ungdom, när jag plinkade ofta, utvecklade jag hårdare hud där. Vet inte varför jag lade gitarren på hyllan? Kanske för att jag hade taskigt självförtroende och inte trodde att jag var tillräckligt bra för att utveckla spelandet. I stället för att göra det bara för att det var kul och för att det fick mig att må bra. Men jag har nog varit lite aningen eller-människa tidigare. Antingen bli rockstjärna eller helt skita i gitarrspelandet liksom. Det hör kanske de unga åren till. Och i 20-årsåldern började det så sakteliga gå upp för mig att jag aldrig skulle bli varken gitarrvirtuos eller känd musiker. I samma veva hittade jag serierna på allvar. Det var liksom mer min livsuppgift förstod jag.
Och nu på 30-årsålderns höst har jag alltså börjat plinka igen, bara för att det är kul. Bara för min egen skull.
Eller ses vi på de stora arenorna…?
SKÄRPNING
Här sitter jag och är orange i största allmänhet. Knepigt det där med Instagramfilter!
Försöker skärpa till mig och ta mig i kragen och få något gjort idag, men det är lite segt. Jag satt uppe sent igår och ritade och gjorde smycken.
Idag har jag i alla fall pallrat mig till Serieateljén, miljöombyte är bra för kreativiteten och det är trevligt att snacka en stund med kamraterna här. Jag tänkte att jag skulle kläcka lite idéer till Nya Wermlandstidningen nu i eftermiddag och kanske rita ett storyboard till en Frödingdikt. Så ska jag göra en telefonintervju också, om mitt Frödingprojekt. Jag kommer fortsätta att prata rätt mycket Föding här i blöggen, varvat med lite tjat om Det åttonde underverket (den är lämnad till tryck nu och kommer ut i september, medans Frödingboken kommer ut först nästa år).
Skönt att det inte är toppenväder ute idag, det är mycket lättare att förbli sittandes vid ritbordet en sådan här dag. Dock är det dessvärre väääldigt lätt att bli sittandes vid ritbordet med en halvtom, i fjärran stirrande blick, som ett annat mähä (se bilden ovan) utan att det blir några barn gjorda.
Jag säger som den arge gubben som ringde mig mitt i natten en gång efter att han blivit upprörd av en av mina serier:
”SKÄRPNING!!!”
Billerbloggen 