Märkt: Glad

Trött och glad

Igår hade jag svårt att somna. Just när jag skulle gå och lägga mig råkade jag kolla mailen och där var en så glädjande nyhet att jag blev klarvaken. Jag återkommer lite längre fram om vad det är, exakt. Men jag kan säga, att för mig är det oerhört stort…

Alltså är jag lite trött idag. Men det får det vara värt. Och nu är jag på väg in till stan för ett möte. Eftersom vi har tvättid efter det, får ateljén vänta tills imorgon. Jag får jobba hemma idag. Det är rätt gött, för då kan jag sjunga hur högt och mycket jag vill utan att störa mina stackars medmänniskor på Serieateljén. Och idag känner jag för att gala lite.

20140305-112019.jpg
Och apropå just ingenting, så har jag köpt mitt första par jeansbyxor på fem år. Detta vill jag att Intresseklubbens sekreterare genast antecknar!!

Glad igen

revenge

 

Jag är tillbaka på banan igen. Och det med råge. Det fina stöd jag fick när jag skrev om språkpoliseländet var överväldigande. Och nu, när jag ritat ur mig ett svar på det hela, känns allt bra igen. Ursäkta den dåliga kvalitén på bilden, jag hann inte scanna in den.

Jag har precis översatt en serie som jag hoppas ska komma med i nästa nummer av Stripburger. Och så stökat runt en massa hemma, grejat med lite av varje. Som en yr höna, typ. Jag har många bollar i luften nu… Skitkul grejer, som jag kommer skriva mer om här längre fram. Och går allt som jag planerat kommer jag få möta en av mina stora idoler i sommar… Plus att jag luskat fram, att maken köpt biljetter till Robert Plant-konserten på Trädgårdsföreningen i juni (jag fyller år på måndag). Då kan man inte vara annat än glad!

 

Häj.

Hurra hurra!

20131105-143950.jpg

Jag blir ny krönikör i Nya Wermlandstidningen! Min första text handlar om en exilvärmlännings betraktelser. Och så har jag ritat en bild till.
Det känns så himla kul det här!

Just nu sitter jag på spårvagnen hem från stan. Jag har träffat min agent och så har jag varit på gymmet en sväng.
Och nu ska jag hem och tuscha. Och sjunga en stump för mig själv, tror jag bestämt. Det är min grej. Jag sjunger jämt när jag är ensam, oavsett humör. Är jag deppig blir det jazz och gammal soul men idag känner jag mig glad, så jag tror det får bli en munter trudelutt. Sång och ritande är det bästa sättet att hantera känslor med.

En fin dag

Vilken fin dag det här är! Utan någon speciell anledning, den är bara bra. Jag känner mig bubblig och upprymd, lite så att jag måste recitera Fröding: ”Mitt blod är i oro, jag tror jag är kär. – I vem? – ack i allt, som andas!”
För att luften är hög och klar, för att solen skiner och höstlöven lyser och för att ingen fattas mig, just nu, i denna stund. Och för att jag ska till Serieateljén och träffa mina vänner.
Det räcker för att göra en dag fin.

Och idag är jag glad över…

neil

 

… Att jag om precis en månad ska få se den här herren uppträda i Köpenhamn!

Neil Young!

Han kommer visserligen till Way out West också, men jag tyckte det var för dyrt, och det blir så mycket trevligare att åka till Köpenhamn i sällskap av min kompis och kollega Henri, än att hänga på festival i Slottskogen med en massa fulla ungdomspersoner med såna där hipstermustascher.

Åh vad jag längtar!!

Vansinnig uppsyn

vinjett

God förmiddag! Har ni sovit gott och vaknat torrt ant what not? Det har jag, bortsett från att jag drömde mardrömmar om blötdjur. Jung har ännu inte dykt upp för att hjälpa mig i frågan.

Igår satt jag och ritar Landsvägsmaja och kände mig riktigt nöjd. Bara för att idag upptäcka, att jag fått henne att likna en Gollum, med hår. Och det vill jag inte. Så nu sitter jag med skalpell och penna och ömsom skrapar, ömsom ritar till så att hon ska se mindre ut som någon ur Sagan om ringen. Jag som inte ens gillar filmerna! Underligt hur sånt kan smyga sig in ändå i ens tecknande. Jag vill att mina bilder ska likna mina bilder och inget annat. Det är därför jag läser väldigt lite serier själv, det är så jäkla lätt att härma och sno omedvetet. Då hämtar jag mer inspiration från andra böcker, och från musik och film (Obs! Inte Sagan om ringen-trilogon). Och just nu plöjer jag Work of art. Fast jag hoppar över elimineringsdelen, det är det enda i programmet jag inte gillar. Fy fan och stå där, som känslig konstnär och bli bortvald för att ens verk inte var ”konst” nog! Men upptakten till elimineringen inspirerar mig att testa nya saker själv, den är kul.

I min nya bok Det åttonde underverket, dyker det upp en del fulkonst. Exakt vad fulkonst är, ja det får ni köpa boken för att se… He he! Nejdå! Det kan till exempel vara en liten ”Zorn-kulle” på språng i midsommarnatten, som ovan.

Så, tillbaka till ritbordet och Landsvägsmaja, den tokiga flickan från Sunnanå. Jag ska försöka bibehålla hennes vansinniga uppsyn.

Häj!

Det spörs

bild (35)

Bild från Asters herrgård tagen i somras. Tänkte satsa på en inspirationsresa i Frödings fotspår när det blir varmare.

Då kan jag andas igen! 15 sidor till Galago är levererade. Kul att få vara med igen!

Nu ska jag ta sats, och kasta mig över mina andra arbetsuppgifter, bland annat en bild till Föräldravrålet, nytt till Nya Wermlandstidningen, det sista på Bonden Konrad mm. Men först ska jag vila lite!

En promenad till Backaplan i det fina vädret kanske? Det är en rätt lagom sträcka för ett par korta serietecknarben. Allra helst skulle jag vilja vara lite social också, får se om jag lyckas ragga upp nån kompis för en fika eller så. Det spörs, som vi säger i Värmland.

Och apropå Värmland (och vad det verkar i flera andra landskap), så verkar det som om mitt drömprojekt med Frödingserier blir av….

Vart är paparazzin?

NY-Keisha huvet-i-sanden

Överst: en av skisserna till engelskaboken (Sanoma utbildning), under den bilden till Amf Pension.

God eftermiddag på er! Om en liten stund ska jag få tummen ur min serietecknarerumpa, och göra mig anständig inför att åka in till stan. Just nu ser jag ut som en smygfotad Britney Spears i en skvallerblaska under en av hennes allra värsta svackor (innan hon snaggade av sig håret). Usch! Såna människoöden det finns. Och vad hemskt att pressen ska gotta sig i det. Och att vi som konsumenter köper skiten. Det verkar väl dock som att tösabiten kommit ur det värsta? Jag är inte helt insatt.

Nåväl. Det är inga paparazzis utanför såvitt jag kan se, så ingen kan se mig i mina fläckiga mjukisbyxor med påsiga knän och gällivarehäng. Eller min hafisga hårknut mitt på huvudett. Eller för den delen mascaragegget i mina ögonvrår. Men nu kan du ju se det för din inre syn. Blunda en stund och njut!

Just nu jobbar jag (förutom på min image), med bland annat några illustrationer åt Sanoma utbildning (en engelskabok. Se skissexemplet ovan) och så har jag precis gjort en bild till Amf Pension.

Så är det en hel drös andra projekt jag grejar med också.

Vad jag älskar mitt jobb!

…Och jag är lika glad än.

...Och jag är lika glad än.

Eller snarare: igen. Det var några jobbiga år däremellan. Men som vuxen är man ansvarig för sin egen lycka. Det tog mig ett tag att fatta, men nu så!